Underjorden

Att sopa problemen under mattan är ett vedertaget talesätt. Framkomlighet och effektivitet är något som stockholmarna redan på 1930-talet började att se som ett växande problem. Lösningen blev ett tunnelbanesystem, först med spårvagnar mellan Slussen och Skanstull för att runt invigas år 1950 som tunnelbana så som vi känner den idag.

Tunnelbanan fylle här om året 60 år och de moderna vagnarna med bättre komfort har gjort sitt segertåg genom markens håligheter. Den ryckiga gången skriken i skenorna mellan Östermalstorg och T-centralen är ett minne blott. Tunnelbanan blir aldrig någon trevlig institution, även om Odenplan, Hötorget och Rådmansgatan hör till mina favoritstationer.

Tunnelbanestation Slussen

Stationen har varit i bruk sedan 1933 som ändstation för spårvagnarna mot söderort. Spårvagnslinjen gick så som tunnelbanan gör idag genom tunneln mot Skanstull och vidare ut på Skanstullsbron. Spårvagnslinjerna hade hållplatser under jord på samma ställen som tunnelbanan idag har sina stationer. Minns jag rätt hette hållplatserna Södermalmstorg och Ringvägen, de som idag är Medborgarplatsen och Skanstull.

I slutet av 1940-talet påbörjades ombyggnaden av tunneln och dess hållplatser från spårvagnsstandard till tunnelbanestandard. Invigning av de från spårväg ombyggda linjerna söder om Stockholm till tunnelbana sker 1950. De gamla spåvägarna gick i ovan gjord utanför stadskärnan och där det var möjligt återanvändas linjesträckningarna.