Våffelbruket på parkeringen vid Gripsholms slott har gått i ide. Det tycks vara igenbommat för säsongen utan något hopp om att öppna upp innan vårdagjämningen. Turistmålens samhällen lever upp på sommaren och återhämtar sig inför sommarens invasion.
Det är nu under vintern som det klart framgår vilka näringar som har bärkraft året om, som även bör få ta del av sommarens kapitalinflöde från besökarna.
På paketet med ”Start” producerat av Lantmännen Cerealia framgår det att det innehåller ”20% extra på köpet”. Jag öppnade paketet och konstaterade att allt fanns med. Något extra i paketet som jag inte hade betalat för fann jag inte. Fortfarande funderar jag på var de extra 20% är som jag förmodas fått utan att betala för finns. Ett viss känsla av besvikelse infann sig.
Redan som liten lärde jag mig att det inte går att få något gratis och det gäller än i dag.
Örnsköldsvik ligger alltid bra till för ett stopp på resan mellan hemorten och destinationen. Intill rondellen finns det minst tre bensinstationer och två hamburgerier. Tyvärr har Sibyllan fått stryka på foten. Både förare, passagerare och bil kan få nödvändig påfyllning av energi och tömning av restprodukter utan att tappa alltför mycket i tempo tack vare det strategiska läget med in- och utfart i en rondell där hastigheten redan är reducerad till 50 km/h.
Bilden visar en av mackarna sedd från ett av hamburgerierna.
Morgonrodnad vid ett tidigt besök i Gävle. Inbjudande ligger vägresturangen som villigt förser billisten med uppiggande kaffe.
Teburken både praktisk och stilig i kombination med att den är robust, borgar för att te håller sig tort och färskt. När jag tänker tillbaka är det nog tjugo år som förflutit sedan jag senast lyckades köpa te förpackat i en burk av plåt.
Våfflor kan med fördel ätas på söndagar med en klick grädde och hjortronsylt. Ett enkelt recept på åtta hyfsat frasiga våfflor består av;
2 st äggulor
2 dl vispgrädde (kan ökas med ½ dl om mjölkmängden minskas med ½ dl)
2 dl mjölk kan minskas med ½ dl om gräddmängden ökas med ½ dl)
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 nypa salt
Blanda samman på samma sätt som pankaksmet.
Värm våffeljärnet och sörj för god ventilation.
Grädda tilldess de har önskad frasighet och färg.
Att tänka på är att en del järn behöver fetas in så att våfflan släpper fint när den är klar.
Jag blir fascinerad när jag läser budskapet ”Nordens enda mjölkchoklad gjord på färsk mjölk”. Den första tanken som kommer upp är att mjölkchoklad bereds Omedlbart efter att kon har mjölkats. Orimligt men väl det budskap som förs fram. Den andra tanken är att de andra tillverkarna har gammal och sur mjölk de köpt upp billigt från butikernas restlager. Ett sådant förfarande borde varit avslöjat sedan länge, så det faller nog bort. Helt säker kan jag dock inte vara. En tredje möjlighet är att de inte finns mer än en mjölkchockladtillverkare i hela Norden. Knappast troligt med tanke på en ishall har samma namn som en närbelägen konfektyrfabrik. Den fjärde tanken blir att de övriga tillverkarna använder pulvermjölk och att denna använder mjölken som den ser ut innan den blir torrmjölk. De kan ju förstås blåljuga.
Nyanserna 