Imorgon tisdag blir det en flygande start på dagen. Väckarklockan är satt på kl 05:00, med målet att vara i Stockholm runt kl 06:30. Att vara morgonpigg är en utmaning och i morgon är inget undantag. Stockholm ska i gryningen fotografiskt avbildas, med förhoppningen om att det ska bli några stämningsfulla gryningsbilder när staden vaknar till liv.
Kan hända även Sankt Göran kommer med på bilden med Draken.
I ett försök att skapa stämningsbilder anskaffades två vinglas lagom fyllda med vin, en solnedgång och en hjälpreda. Kameran är en mobiltelefon. Om bilden blev bra överlåter jag till dig kära läsare att bedöma.
Kan ett motiv bli sönderfotograferat, så att det inte längre är värt att fota?
Stadshuset i Stockholm som började att byggas för snart hundra år sedan är ett självklart mål för turister oavsett årstid. Byggnaden kan inte ha en enda vinkel eller vrå som inte mött en sitt öde att fastna på bild. Med skymningsbilden av stadshuset fotad igår drar även jag mitt strå till stacken och svarar nej på frågan.
Stadens ljus fångades på bild i samband med kvällsvandringen genom Stockholm mot Slussen. Katarinahissen som numera är ur funktion reser sig majestetiskt upp från slussen och blickar ut över staden.
Omdaningens tid kommer när trafikkarusellen från 1930-talet ska ersättas med en modern trafikplats med en bred bro mellan Söder och Gamla stan. Det ska bli spännande att se hur den trafiksanerade Skeppsbron och trånga Munkbroleden ska klara den trafik som nya bron ska kunna mata fram.
Gårdagen, den första dagen i oktober bjöd på ett fantastiskt skönt sommarlikt höstväder. En fotoutflykt stod på programmet med förhoppning om solbränna och naturupplevelse. Jag styrde kosan mot fågelsjön, den jag skrev om för någon dag sedan och kunde raskt konstatera att svanfamiljen inte längre kvar i sjön.
Halvvägs runt sjön finns en bänk under ett äppelträd intill sjön. Att tankarna gick till Newton och hans upptäckter om risken med att sitta under ett träd där frukt faller mot marken. Funderade en stund över vad som hade hänt om äpplet istället för att falla ned intill honom hade träffat hans huvud istället.
För en tid sedan såg en intervju med en naturfotograf som fotade rovdjur i de svenska skogarna, där han berättade om sina möten med dem. Vissa människor tycks ha en förmåga att djuren kommer fram till dem och känner trygghet var hans uppfattning om hur tilliten fungerar. En erfarenhet väl värd att pröva och en bra plats att göra det på är bänken under äppelträdet.
Direkt när jag sätter mig kommer en slända flygande och sätter sig på bänken intill mig. Den sitter där en stund innan den flyger till jackan jag har på mig. Efter kort stund lyfter den och flyger till min hand och det kittlar till lite när den landar. Kan hända det ligger något i det att vissa personer kommer djuren till. För bra för att vara sant tänker jag och slår bort tanken.
En bit ut i sjön ser jag en and simma för att då och så titta mot mitt håll. Helt plötsligt ser jag den komma simmande mot mig. Väl framme vid strandkanten tar den sig med viss möda upp och vaggar fram till bänken jag sitter på. Den öppnar näbben och utstöter sitt kvackande läte. Den tycks vilja kommunicera med mig. Tänk om det ligger något i tanken jag nyss slog bort?
I Norberg vid hembygdsgården finns denna mack återuppbyggd. Tidsepoken är innan Texaco bytte namn till Caltex. Miljön är fullt användbar för tidstypiska bilder från 20- och 30-talet. En T-ford och några hästdragna vagnar tillsammans med människor gör bilden komplett.
I utkanten av Norberg finns även en järnvägsmuseieförening som bedriver trafik mot Ängelsberg med veterantåg. I övrigt runt Norberg finns det gruvor från olika tidsepoker att besöka. Miljöerna som kan ge spännande fotografiska upplevelser och industrihistorik.
Den här ormbilden kom till på vårkanten för ett par år sedan på vägen hem från fågelsjön i närheten av byn. En snok, som av sin storlek att döma förmodligen är en hona låg på stigen. Det är nu jag upptäcker att jag endast har ett 300 mm teleobjektiv som inte är det bästa att använda när en orm ska avbildas på nära håll. Det fungerar bra när större fåglar ska fotas på ett inte allt för kort avstånd. I fickan hittar jag en mellanring som jag hade fått med mig, som raskt monterades mellan objektiv och kamera. Kombinationen blir riktigt användbar så att det går att ta bilder på ett par decimeters avstånd.
Kanske inte den bästa ormbilden, men väl en kul minnesbild av ett mötet med snoken.
Fredagskvällens fotoutflykt hade goda förutsättningar till att fånga skogens konung på bild. Den säkra platsen är vid en avstickare från motorvägen via den gamla riksvägen till ett intilligande skogsområde med angränsande fält. Där står alltid älgen. Dock inte idag när jag hade förberett mig med kamera och oömma skor.
Prydliga högar med spår av av djur var allt jag fann, så helt hopplöst kan det inte vara att nästa gång fånga ett stort hjortdjur på bild. Kan hända att jag inte är det självklara valet för viltet att spontant komma fram till.
Nyanserna 