
Morgonrodnad vid ett tidigt besök i Gävle. Inbjudande ligger vägresturangen som villigt förser billisten med uppiggande kaffe.

Morgonrodnad vid ett tidigt besök i Gävle. Inbjudande ligger vägresturangen som villigt förser billisten med uppiggande kaffe.

Det vackra är inte alltid det rätta. Den röda flugsvampen är vacker där den växer i skogen. Tuggar man i sig flugsvampen kommer giftet amanitin att tas upp av kroppen. Det är inte bra för den fortsatta karriären som svampplockare i och med att giftet ger svåra skador på levern. Släktingen den vita flugsvampen är än mer obehaglig i och med att prognosen för att överleva konsumtion av den svampen är försumbar om inte behandling sätts in omedelbart.

Kan ett motiv bli sönderfotograferat, så att det inte längre är värt att fota?
Stadshuset i Stockholm som började att byggas för snart hundra år sedan är ett självklart mål för turister oavsett årstid. Byggnaden kan inte ha en enda vinkel eller vrå som inte mött en sitt öde att fastna på bild. Med skymningsbilden av stadshuset fotad igår drar även jag mitt strå till stacken och svarar nej på frågan.

Gårdagen, den första dagen i oktober bjöd på ett fantastiskt skönt sommarlikt höstväder. En fotoutflykt stod på programmet med förhoppning om solbränna och naturupplevelse. Jag styrde kosan mot fågelsjön, den jag skrev om för någon dag sedan och kunde raskt konstatera att svanfamiljen inte längre kvar i sjön.
Halvvägs runt sjön finns en bänk under ett äppelträd intill sjön. Att tankarna gick till Newton och hans upptäckter om risken med att sitta under ett träd där frukt faller mot marken. Funderade en stund över vad som hade hänt om äpplet istället för att falla ned intill honom hade träffat hans huvud istället.
För en tid sedan såg en intervju med en naturfotograf som fotade rovdjur i de svenska skogarna, där han berättade om sina möten med dem. Vissa människor tycks ha en förmåga att djuren kommer fram till dem och känner trygghet var hans uppfattning om hur tilliten fungerar. En erfarenhet väl värd att pröva och en bra plats att göra det på är bänken under äppelträdet.
Direkt när jag sätter mig kommer en slända flygande och sätter sig på bänken intill mig. Den sitter där en stund innan den flyger till jackan jag har på mig. Efter kort stund lyfter den och flyger till min hand och det kittlar till lite när den landar. Kan hända det ligger något i det att vissa personer kommer djuren till. För bra för att vara sant tänker jag och slår bort tanken.
En bit ut i sjön ser jag en and simma för att då och så titta mot mitt håll. Helt plötsligt ser jag den komma simmande mot mig. Väl framme vid strandkanten tar den sig med viss möda upp och vaggar fram till bänken jag sitter på. Den öppnar näbben och utstöter sitt kvackande läte. Den tycks vilja kommunicera med mig. Tänk om det ligger något i tanken jag nyss slog bort?

Jag blir fascinerad när jag läser budskapet ”Nordens enda mjölkchoklad gjord på färsk mjölk”. Den första tanken som kommer upp är att mjölkchoklad bereds Omedlbart efter att kon har mjölkats. Orimligt men väl det budskap som förs fram. Den andra tanken är att de andra tillverkarna har gammal och sur mjölk de köpt upp billigt från butikernas restlager. Ett sådant förfarande borde varit avslöjat sedan länge, så det faller nog bort. Helt säker kan jag dock inte vara. En tredje möjlighet är att de inte finns mer än en mjölkchockladtillverkare i hela Norden. Knappast troligt med tanke på en ishall har samma namn som en närbelägen konfektyrfabrik. Den fjärde tanken blir att de övriga tillverkarna använder pulvermjölk och att denna använder mjölken som den ser ut innan den blir torrmjölk. De kan ju förstås blåljuga.

I Norberg vid hembygdsgården finns denna mack återuppbyggd. Tidsepoken är innan Texaco bytte namn till Caltex. Miljön är fullt användbar för tidstypiska bilder från 20- och 30-talet. En T-ford och några hästdragna vagnar tillsammans med människor gör bilden komplett.
I utkanten av Norberg finns även en järnvägsmuseieförening som bedriver trafik mot Ängelsberg med veterantåg. I övrigt runt Norberg finns det gruvor från olika tidsepoker att besöka. Miljöerna som kan ge spännande fotografiska upplevelser och industrihistorik.
Det är söndag och jag är ledig från fabriken och en nostalgisk känsla infann sig, när jag öppnade det bortglömda skåpet.
Påpassligt låg en LP med Factory från 70-talets slut överst i skivhyllan i det bortglömda skåpet. Att skåpet är bortglömt beror på att det innehåller sådant som inte ska användas längre, som vinylskivor och CD, som sedan tiotalet år är digitaliserade och återfinns på datorns hårddisk. Att söka rätt på en låt och spela upp den är nu ett ögonblicks verk. Med en pekskärm på ljud- och bildanläggningen i hemmet är det nära till den gamla känslan av att leta igenom skivbacken. Praktiskt var det att LP passade bra i en drickaback, men ack så utrymmeskrävande. Idag får hela skivsamlingen plats på några USB-minnen. Utvecklingen går framåt och lagringringsförmåga på USB eller dess efterföljare kommer rymma än mer.
Arkivet med VHS-filmer både köpta och inspellade från teve åkte till återvinningen tillsammans med videospelaren för några år sedan. Inte fullt lika bortglömda är DVD-filmerna, som jag borde ta itu med att lägga över på datorn.