Arsenalen

Dagens utflykt till Arsenalen i Strängnäs visade prov på en utställning koncentrerad på bepansrade stridsfordon från förr och nu. Utställningen är pedagogiskt uppbyggd med pansarvapnets födelse under första världskriget fram till våra dagar. Utställningen visar även vagnar från de under andra världskriget krigförande nationerna och från våra dagars stridsfordon från det forna östblocket och västmakterna.

Det jag saknade var vagnar som det gick att klättra in i och provsitta. Se men inte röra genomsyrade tyvärr hela utställningshallen. Förhoppningsvis blir det bättring på den fronten.

Några bilder blev det och jag skickar med en av dagens bilder. Kvalitén är inte den bästa, med tanke på att bilden har snabbåldrats för att bli lika ålderstigen som fordonen på bilden.

Toyota Auris drar 0,53 liter per mil

Reklamen för Toyota Auris i hybridutförande säger samstämmigt att den drar 0,38 l/mil oavsett om det är landsvägskörning, stadskörning eller blandad körning. Visserligen är det ett jämförmått enligt någon EU-mätmetod, men skillnaden mot verkligheten är för stor.

En tur på dryga 60 mil med motorvägskörning, landsvägskörning och stadskärning på svenska vägar mellan Stockholm och Karlstad tur och retur ger enligt bilens mätare en förbrukning på 0,53 l/mil. Detta kan jämföras med en Opel Astra av 2003 års modell som på samma sträcka drog 0,64 l/mil. Bilarna är i samma storleksklass, men Toyotan har energiåtervinning vid inbromsning till batterier. Energin tas vid behov ut ur batterierna för att driva en elmotor som stöttar bensinmotorn. Toyotan har en högre vikt än Opeln samtidigt som energibesparingen är måttlig per körd mil.

Prisskillnaden mellan en Toyota Auris i hybridutförande jämfört med motsvarande bil i enbart bensinmotorutförande är ungefär 60 000:-. Vid ett antagande om att Toyota och Opel är ungefär lika duktiga på att göra bensindrivna bilar i samma storlek bör skillnaden i verklig drift med hybridsystemet och klassisk bensinbil vara ca 1,5-2 dl bränsle till hybridbilens fördel.

Många mil behöver köras innan det går att räkna hem merkostnaden för hybridbilens inköpspris med lägre energiförbrukning.

Extra mycket fläskkött

På burken till ärtsoppan från Knorr d v s Unilever står det att den innehåller extra mycket fläskkött. Det tyder på att den är bättre än alla andra ärtsoppor på marknaden. Att den dessutom heter ”Soldatens ärtsoppa” gör inte den sämre. Kronans ärtsoppa är känd för att vara stabil.

Det är nu jag börjar fundera på produktnamnet och på beskrivningen över mängden fläsk i soppan. Tankarna koncentrerar sig på fläskköttsmängden. Jag får det inte att fungera med ”extra mycket” om det saknas en referens. Någon referens ser jag inte till, så det bara att utgå ifrån att det reklammakarnas ordlekar med sanningen det handlar om, som vanligt. Även ärtsoppa kan vara vilseledande då den även innehåller fläskkött, fast vi kallade den för kulsprutepuré ner jag gjorde lumpen.

Redo

Vintern är på ingång och soptunnorna vid småbåtshamnen i Kängsön är redo att ta emot vintern. De ser nästan ut som om de stoppat har stoppat ned huvudet i marken för att på så sätt slippa uppleva vintern.

Myrorna

Söndagens skogstur i ett behagligt höstväder, med runt 10 graders värme och lätt duggregn gav många goda fotomöjligheter. Vid en myrstack stannade jag till en stund och funderade kring det tillsynes välorganiserade samhälle som stacken innebär. Alla har sin uppgift som de utför utan att klaga allt för artens bästa. Om myrorna vet varför de sliter och jobbar låter jag vara osagt.

Snart

Snart är motorvägen mellan Salem och Södertälje öppnad med tre körfält i vardera riktningen och sedan tidigare är den breddad mellan Salem och Alby. Bilden visar motorvägen som den såg ut innan den breddades och är fotograferad med kameran riktad söder ut, strax norr om trafikplatsen vid Salem. Jag vill minnas att det i min ungdom stod ”Salemstaden” på skyltningen där det i dag står ”Salem”. Kan hända det går att förkorta ytterligare.

Inget

En öde kaserngård med kanslihuset i fonden vid det tidigare regementet Ing 1 i Almnäs mellan Nykvarn och Södertälje.

Stolt flyttade ingenjörsregementet från Solna till Södertälje 1970 till toppmoderna anläggningar. Hotet från öster var under kalla kriget en verkliga eller inbillad fara som krävde en stark krigsmakt. Efter murens fall 1989 och därefter Sovjetunionens upplösning, blev det upplevda och det faktiska hotet mindre. Minskade anslag, förkortade utbildningstider i kombination med behov av färre soldater i krigsorganisationen gjorde att utbildningsförbanden avvecklades. Ing 1 lades ned 1997.

Sedan avvecklingen har området börjat att få ny verksamhet, en möbelhandlare var bland de första att flytta in. Det finns trafikskolor och transportföretag. Området ser ut att gå en blomstrande framtid till mötes. Det projekteras för bostäder på det forna övningsområdet. Nykvarns kommun kommer att kunna locka till sig nya innevånare i och med exploateringen av Almnäs.

Älg

Det händer att det finns djur i skogen som det går att få syn på. Att se en älg är inte lika ovanligt som att se lodjur och varg. Nu är skogarna i mina trakter inte speciellt kända att härbärgera de stora rovdjuren. Jag får nöja mig med att se älgar, rådjur och harar. Älgen på bilden är fotograferad för ett par år sedan på sin höjd tio meters avstånd i skogarna i mitt närområde. Någon direkt fara för min säkerhet fanns inte, älgen hade en flyktväg.

Det gäller att se upp vid bilkörning så att det inte händer en olycka med älg som korsar vägen. Det händer tyvärr ca 5500-6000 gånger per år i vårt land. De större vägarna har viltstängsel som ersatte de viltspeglar som satt kring vägarna på 70-talet. Viltspeglarna gjorde knappast någon nytta med idén att en plåtbit på trästolpe skulle blända älgen, när bilens strålkastare reflekterades i plåtbiten.

Spaning – Rikssexan

Det är rester av Rikssexan som syns på bilden och det är  i runda slängar femtio år sedan denna vägsträcka senast användes. Den löper parallellt  och nära på södra sidan om  den breda f d E18/E20 mellan Slyte och Götlunda, som i sin tur har ersatts med en motorväg med en sträckning norr om Arboga.

Vägräckerna har suttit fast i granitblock och alltjämt är vägen farbar i måttliga hastigheter. Under löven går det att finna den asfalt som tidigare bildade en del av vägen mellan Göteborg och Stockholm. Sakta tar naturen över, även om det tar förvånandsvärt lång tid. Nog kunde de bygga tid förr i tiden.